AI förnyar och utmanar ledarskapet inom socialvården

Generativ AI förväntas förändra arbetssätten inom social- och hälsovården i betydande grad. Inom socialvården befinner sig införandet dock fortfarande i ett tidigt skede. Baserat på intervjuer inom AI TEKO! – projektet ser ledare stora möjligheter att effektivisera arbetet med hjälp av AI, men de identifierar samtidigt ett behov av att stärka kompetensen och ta fram tydligare riktlinjer.

Praktiskt ledarskap förutsätter en djup förståelse för verksamheten, innehållet och särdragen inom det område som leds. Inom socialvårdens ledarskap betonas därför en stark sakkunskap och förståelse för verksamhetsmiljön. Trots detta har forskningsbaserad kunskap om socialt arbete, praktiska ledares erfarenhetsbaserade kunskap och den bredare expertisen inom det sociala området hamnat i skymundan för hälsovårdsfrågorna i samband med de omfattande reformerna inom social- och hälsovården samt regionförvaltningen (Pohjola & Satka, 2022).

Ett konkret exempel är kompetenscentren inom det sociala området, som i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd (THL) långsiktigt har arbetat med att utveckla området, särskilt med fokus på digitalisering. Till följd av omorganiseringar har verksamheten vid dessa center dock minskats avsevärt (Social- och hälsovårdsministeriet, u.å.).

Det större intresset för att utveckla hälso- och sjukvården syns tydligt i omfattningen av teknikutveckling och införande jämfört med socialvården (Huttunen & Rannanheimo, 2024). Medan hälso- och sjukvården länge har legat i framkant när det gäller teknologisk utveckling håller det sociala området först nu på att upptäcka möjligheterna med generativ AI (Niemelä, 2025; Uusi-Kakkuri m.fl., 2026). AI utmanar därför det sociala området att ompröva hur arbete utförs, utvecklas och leds.

Inom AI TEKO!-projektet vill man möta denna utmaning genom att stärka medarbetares beredskap att använda generativ AI i klientarbete, ledarskap och utvecklingsarbete, och på så sätt förbättra arbetets smidighet och personalens välbefinnande.

Generativ AI som stöd för effektivare arbete

Generativ AI syftar på system som kan skapa nytt innehåll, exempelvis text, bilder, video eller ljud, utifrån användarens instruktioner, så kallade promptar. Kända verktyg för generativ AI är bland annat ChatGPT och Microsoft Copilot.

Generativ AI kan användas för informationssökning, bearbetning och produktion av texter, framtagning av anvisningar samt idéutveckling. På så sätt kan tekniken effektivisera arbetet för yrkespersoner inom social- och hälsovården och spara arbetstid, exempelvis i administrativa uppgifter och i förberedelser inför beslutsfattande där klientuppgifter inte behandlas (DigiFinland, 2024).

Användningen av AI inom socialvården är fortfarande begränsad. Inom hälso- och sjukvården har tillämpningen av generativ AI snabbt utvecklats för att stödja beslutsfattande, effektivisera dokumentation och utveckla chatbotlösningar som underlättar medborgarnas kontakter med tjänsterna. I den nationella lägesbilden för AI år 2024 identifierades motsvarande möjligheter även inom socialvården, men organisationerna behöver stärka sin kompetens för att lösningarna ska kunna utnyttjas effektivt i arbetet (DigiFinland, 2024).

Målet med AI TEKO!-projektet är att främja användningen av generativ AI på arbetsplatser inom socialvården så att både personalens och ledningens kunskap om AI-lösningarnas användningsmöjligheter ökar och att lösningarna tas i bruk mer målinriktat.

Användningen av AI är en del av ledarnas vardag

Inom AI TEKO!-projektet kartlades kompetensen kring AI i organisationer inom det sociala området genom intervjuer med chefer och ledare under våren 2026. Nästan 70 personer från välfärdsområden, privata aktörer och tredje sektorn deltog i intervjuerna. De intervjuade arbetade bland annat inom barnskydd, funktionshinderservice och mentalvårdstjänster.

Syftet med intervjuerna var att undersöka i vilken omfattning och i vilka typer av arbetsuppgifter generativ AI används i organisationerna i dag samt vilka utvecklingsområden och utmaningar som identifierats i samband med införandet av AI.

Majoriteten av de intervjuade ledarna uppgav att de använder AI i sitt dagliga arbete. Användningen varierade dock och påverkades i hög grad av den enskilda personens intresse för AI. AI användes bland annat som stöd i ledarskap och idéutveckling, vid bearbetning av texter, för sammanfattningar och minnesanteckningar, skrivande av projektansökningar samt kommunikation.

De intervjuade ledarna identifierade ett behov av att stärka kompetensen inom kunskapsbaserat ledarskap, analys och rapportering. Dessutom ansåg man att det behövs gemensamma verksamhetsmodeller, riktlinjer och strategiska linjedragningar för användningen av AI. Det ansågs särskilt viktigt att utarbeta tydliga anvisningar för en säker användning av AI. I intervjuerna uttrycktes därför önskemål om stöd från projektet i arbetet med att ta fram sådana riktlinjer.

Kompetensen kring AI behöver stärkas inom det sociala området

Ur ledningens perspektiv varierade personalens användning av AI och deras kompetens inom området. Ledarna hade ingen exakt uppfattning om i vilken utsträckning personalen använde AI i sina arbetsuppgifter.

Ledningen ansåg att personalens förståelse för AI:s möjligheter, begränsningar och ändamålsenliga användningsområden behöver öka för att tekniken ska kunna tas i bruk på ett bättre sätt. Även praktiska färdigheter, såsom att skriva effektiva promptar, välja lämpliga verktyg och integrera AI i det dagliga arbetet, behöver utvecklas.

Dessutom bör kunskapen om dataskydd och informationssäkerhet stärkas så att personalen vet hur AI kan användas ansvarsfullt i arbetet. Trots att det fortfarande finns behov av utveckling när det gäller riktlinjer och verksamhetsmodeller bedömde ledningen att personalen i huvudsak förhåller sig positivt till AI.

Användningen av AI kräver ledningens stöd

Effekterna av AI-användning begränsar sig inte enbart till klientarbete eller administrativa processer utan påverkar också ledarskapet. Även om tekniken och de nya verktygen ofta är den mest synliga delen av förändringen är det i slutändan ledarskapet som avgör om införandet lyckas.

I Sitras handbok Tehtävänä tekoälymurros (Ruokonen, 2025) konstateras att den högsta ledningen inte behöver vara tekniska experter på AI, men att det är viktigt att förstå AI:s strategiska betydelse samt de möjligheter och risker som tekniken medför.

Lika centralt är att skapa en positiv och experimenterande organisationskultur där medarbetarna uppmuntras att integrera AI i sitt arbete. Ur detta perspektiv handlar AI-projekt inte enbart om teknologi utan om ledarskap som möjliggör verklig förnyelse och genomslagskraft (Ruokonen, 2025).

Införandet av AI förutsätter framför allt förändringsledning (Huttunen & Rannanheimo, 2024). Personalen behöver tid för att lära sig, testa och diskutera användningen av AI som en del av sitt arbete. Ledarens uppgift är att fungera som möjliggörare, vägvisare och skapare av en trygg experimentkultur.

Utifrån dessa utgångspunkter kommer AI TEKO!-projektet att bygga upp kompetens, erbjuda stöd för ledarskap och tillsammans med personalen utveckla konkreta exempel på hur AI kan användas på ett ansvarsfullt och verkningsfullt sätt inom socialvården.

Författare:
Jessica Nygård, Raija Koskinen, Kristiina Engblom-Pelkkala, Piia Uusi-Kakkuri, Salla Muuraiskangas, Anna Håkans & Marika Leppänen

Källor: 

DigiFinland. (2024). Tekoäly hyvinvointialueilla: sosiaali- ja terveydenhuollon käyttötapaukset ja kansallinen edistäminen. Luettavissa https://digifinland.fi/wp-content/uploads/2024/03/DigiFinland_tekoaly_loppuraportti_210324.pdf

Huttunen, H. & Rannanheimo, J. (2024). Hyvinvointialueilla panostetaan tekoälykehittämiseen. Luettavissa https://unaoy.fi/ajankohtaista/hyvinvointialueilla-panostetaan-tekoalykehittamiseen/

Niemelä, M., Kemppainen, T., & Vuollet, J. (2025). Artificial intelligence in Wellbeing services counties: Management and experts’ perspectives on opportunities, challenges and AI readiness. Finnish Journal of eHealth and eWelfare, 17(1), 57–72. https://doi.org/10.23996/fjhw.155471

Pohjola, A., & Satka, M. (2022). Sosiaalialan tietoperusta sosiaali- ja terveydenhuollon uudessa palvelujärjestelmässä. Janus (Jyväskylä, Finland), 30(3), 289–295. https://doi.org/10.30668/janus.121374

Ruokonen, M. (2025). Tehtävänä tekoälymurros. Käsikirja julkisen sektorin johdolle. Sitran selvityksiä 254. Luettavissa https://www.sitra.fi/wp-content/uploads/2025/12/32838076_Tehtavana_tekoalymurros_selvitys.pdf

STM (n.d.) Sosiaalialan osaamiskeskukset. Luettavissa https://stm.fi/sosiaalialan-osaamiskeskukset

Sosiaali- ja terveysministeriö. (2026). Sosiaalihuollon palvelu-uudistus. Viitattu 2.9.2026. https://stm.fi/sosiaalihuollon-palvelu-uudistus

Uusi-Kakkuri, P., Rouhelo, A., Hyvärinen, M. & Hakala, P. (2026). AI Tuki! – Tekoäly sosiaalihuollon arjen tukena: Generatiivisen tekoälyn käyttö, valmiudet ja mahdollisuudet työelämän kehittämisessä. Vaasan ammattikorkeakoulu. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-5784-87-9